Jag läser i DHRs tidning Funktionshinderpolitik om Inspektionen för socialförsäkringens (ISF) senaste rapport där projektledaren Helena Höög konstaterar att begreppen självständighet och att leva som andra inte är definierade och det gör LSS och lagstiftningen om personlig assistans otydlig. Det finns inget tak för vad det innebär att leva som andra...
Nej, tänker jag, det är ju liksom det som är idén, Att leva som andra ska inte gå att definiera och sätta tak på - för då är det inte längre att "leva som andra" per definition. Vem sätter tak på andras "att leva som andra" - alltså den som inte är assistansberättigad? Har jag missat någon myndighet eller statlig kontrollfunktion som traskar runt i människor hem och liv och sätter gränser och säger att - nej, nu du Pelle får du dra ner på dina vanor och ditt sätt att leva för nu har du minsann slagit i det statliga kontrolltaket. Eller sker den här kontrollen utan att människor vet om det - som i filmen De andra som jag såg härom dagen. Fantastisk film för övrigt.
ISF föreslår att vi som lever med personlig assistans ska bedömas och klassas in enligt det - i mina ögon förfärliga - internationella klassifikationssystemet för funktionsförmåga ICF. För Helena Höög menar att då både språk och struktur är standardiserat gör det ICF till ett objektivt verktyg. Hon menar alltså att det genom de hundratals koder som ICF rymmer på nivåer på olika funktioner, ska gå att få ett objektivt utfall av antal beviljade assistanstimmar.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta...
Jag försökte skratta, men det fastnade i halsen - och magen. Jag fick lust att gråta, men nej - det bara dränerar min kraft. Så jag satte mig ner och skrev - i frustande vrede!
Vart är vi på väg?! Vad är det för ett samhälle som skapas för oss som lever med funktionsnedsättning? Jag blir mörkrädd - på alldeles, alldeles riktigt....
Våra funktioner och våra sätt att leva ska klassas och grupperas och dissekeras och genomlysas och dokumenteras och - inte minst KONTROLLERAS - i än större omfattning än vad vi redan är utsatta för! Hallå Sverige, fattar ni inte vad som sker? Eller måste vi klä statens tjänstemän i Stasiuniformer och döpa vissa myndigheter och verk i liknande bokstavskombinationer för att vi ska säga STOPP - detta är orimligt!
Kasta inte ut barnet med badvattnet! Förstör inte vår fantastiska frihetsreform i panik över att kostnaderna ökar. Det måste få kosta att ge människor värdiga levnadsvillkor! Vi som lever med funktionsnedsättningar, funktionsvariationer eller vad du vill kalla det - vi måste sluta be om ursäkt för vår existens! Det gör vi bara för att vi fortfarande innerst inne tror och känner att vi är "skyldiga", en "börda" och "belastande" - eftersom det är det budskap vi ständigt får oss till livs.
Men det är vi inte alls - vi är bara en del av mångfalden - en djävligt stolt del av mångfalden!
Tack för ordet!
Jag håller fullständigt med dig. Socialförsäkringen letar givetvis efter kryphål för att komma undan ersättningsansvar. Stödet är ju till för att alla med eller utan funktionsnedsättning skall ha samma värde och samma tillgänglighet.
SvaraRadera